Idag är det 20 år sedan jag började med film!

Johanna 1996 Studio 24

Idag har jag arbetat med film i 20 år. På morgonen den 2:e september 1996 tog jag rulltrappan upp vid Östermalms torg för att påbörja min praktik hos Roy Andersson på Studio 24. Jag var kvar där i 4 omtumlande år.

Via några år med scenografi, måleri och rekvisita (och ett par masterexamina) är det nu mina egna filmer samt undervisning och workshops i fokus.

Hittills har jag gjort 8 filmer och har flera under produktion.

Jag har tvivlat många gånger och varje filmprocess är en kamp. Men ändå! Jag har hittat mitt eget uttryck och arbetssätt och vågar lita på det.

Ny omgång av ”Documentary Storytelling with a Personal voice” i Tbilisi

Workshop for Female Documentary Filmmakers

As part of CinéDoc – Tbilisi International Film Festival, Swedish filmmakers Karin Ekberg and       Johanna Berhardson offer a second workshop for female documentary filmmakers from the South Caucasus region. The workshop is held in collaboration with Sakdoc Film and with the support of The Swedish Institute.

The workshop aims to empower female filmmakers in the beginning of their career and give them skills and confidence to reach an international level. The workshop also aims to raise an awareness of gender equality behind and in front of the camera, and a longterm change of attitudes.

The workshop dates are October 19-21.

For more information and to access the application form, click HERE

The Application deadline for the workshop is September 23.

Tomma Rum

Jag startar igång hösten med några dagars koncentrerat arbete på IFÖ Center i Bromölla där Tomma Rum huserar. Jag klipper min film Gå i barndom / In All Ages samt planerar årets workshop i Tbilisi ihop med Karin Ekberg.

tommarum1

tommarum2

Seminarium under GIFF 1 febr 2016

https://festival.giff.se/events/att-filma-det-mest-privata

Skärmavbild 2016-08-22 kl. 15.44.12

Att det personliga är politiskt myntades 1968 som en del av den feministiska kampen. Inom litteraturen finns en lång räcka författare, från Viktoria Benedictsson, via Kerstin Thorvall till Maja Lundgren för att nämna några, vars skrivande avfärdats som alltför personligt. Likt sina författarkollegor har många bildkonstnärer, i början av sin bana, fått kritik för att vara för privata och inte tillräckligt relevanta, däribland fotograferna Nan Goldin och Sally Mann.

Filmare som väljer att vända kameran mot familjen och den privata sfären får ofta frågan om när de skall göra riktig film, underförstått lång fiktion. Men att rikta blicken mot sig själv och sin egen position i familjen, samhället och i världen, har ofta visat sig leda till det universella.
Detta blir tydligt i Sara Broos Speglingar, Johanna Bernhardsons Deras erfarenhet är en del av min verklighet och Karin Ekbergs Att skiljas. Genom att sammanföra dessa filmare, som medvetet rör sig i den privata sfären, vill vi kontextualisera denna metod.

Medverkande:
Sara Broos, regissör
Johanna Bernhardson, regissör
Karin Ekberg, regissör
Moderator:
Dragana Vujanovic, curator och chefsinten- dent Hasselblad Foundation
Ett samarrangemang mellan Göteborg Film Festival och Hasselblad Foundation

Pris i Baku, Azerbaijan, för Dagen lång och Final Frame

Swedish film director Johanna Bernhardson awarded on Family Film Festival in Baku.

As a first-time participant, Sweden submitted no less than five entries to the 2015 Family Film Festival organized by the State Committee for Family, Women and Children. The award ceremony took place in Mugam Center on 6 November in the presence of dignitaries and media representatives. The majority of the films were made by Azerbaijani directors. Five other countries participated. The presence of Swedish entries in this 7th edition of the Festival was appreciated.

Chargé d’Affaires Tomas Danestad received the award on behalf of Ms Bernhardson who was not able to come to Baku. He remarked that the jury and organizers deserve credit for not side-stepping difficult topics in family relations when awarding the films. Indeed, one of the two awarded entries of Johanna Bernhardson addresses the (globally) sensitive issue of mothers who leave their family and children. The film presents the issue in a non-argumentative yet evocative way and poses a number of questions for the viewer. For instance, why does our global society condemn mothers who leave their children so much harder than fathers who do the same … and in considerably greater numbers?

Baku

One take-away from the Festival is that we humans can understand family issues across physical and cultural borders. In Ms Bernhardson’s own words (and our translation): “Sometimes it seems like a story told in the most personal way has the best chances to be understood on a universal level.” With these words in mind we believe this Family Festival in Baku has a future and an important role to play. Hats off to the organizers!

 

Text och foto från Svenska Ambassaden i Baku

Hösten 2015

IMG_6380IMG_6382

Hösten 2015 ser ut att bli en händelserik period. Först skall jag vara hela september månad i Paris och bo i Svenska Institutets gästbostad. Där skall jag göra en essäfilm om Simone de Beauvoir och moderskapet.

Under oktober är det inspelning av På spåret. Och en viktig resa till Tblisi, Georgien, med Karin Ekberg. Vi ska hålla vår workshop för kvinnliga filmare från Kaukasus. Den genomförs med hjälp av Svenska Institutet, Creative Force.

Jag kommer också att arbeta filmpedagogiskt på Nytorpsskolan i Hammarkullen, samt som lärare på den nystartade filmlinjen på Göteborgs folkhögskola, löpande under höstterminen.

Jag börjar också som kreativ producent för Kristina Meitons dokumentärprojekt Plats Ringön.

Samtidigt skall jag själv gå Master på Akademin Valand och arbeta med mina filmprojekt.

/Johanna