SE BRÖDERNA ANDERSSON PÅ SVT PLAY: https://www.svtplay.se/video/KrJYwBL/broderna-andersson
-
- Foto: Gorki Glaser-Müller
-
- Väldspremiär på GIFF
Biografi:
JOHANNA BERNHARDSON född på Hisingen, Göteborg. Började arbeta med film 1996 med scenografin till Roy Anderssons ”Sånger från andra våningen”. Masterexamen i Filmscenografi från HDK 2003. Master i Filmisk gestaltning från Akademin Valand Film 2016. Gjorde första dokumentärfilmen 2003 och har sedan dess haft det dokumentära berättandet i fokus. Varvar arbetet med de egna filmerna med filmpedagogiska uppdrag i Sverige och utomlands, främst på Götebrogs Folkhögskolas Filmproduktionsutbildning. Johannas filmer börjar ofta i det personliga och mynnar ut i det universella. Efter 10 filmer i det kortare formatet är ”Bröderna Andersson” hennes långfilmsdebut.
Biography:
Johanna Bernhardson was born in Göteborg, Sweden. She has a MFA in Set Design from HDK – School of Design and Crafts, and a Master in Film from HDK-Valand. Johanna is specialized in the documentary format and essay films. Her ten short docs have been screened at international film festivals around the world. ”The Andersson Brothers” is her feature debut.
Johanna skrev filmdagbok för filmtidningen POV. Läs gärna texten i länken nedan.
”Att filma är att våga. Jag tror att jag gör film om mina nära för att våga komma dem ännu närmare. Jag gör icke-konfronterande filmer, jag är öppen för vad personerna har behov att prata om och går inte dit för att hämta hem det jag redan planerat. Visst är det jag som bestämmer över filmen i slutändan men sökandet efter filmens kärna pågår långt in i klippningen.
Jag lyssnar och bryr mig. I stället för att styra och få dem att passa in i en redan uttänkt film kommer jag bara där med min kärlek, omsorg, närvaro – och kamera. Det är nog sån jag är som person. Jag låter till och med hunden bestämma vart vi ska gå på promenad. Och hon väljer alltid fina vägar som jag inte själv hade kommit på! Mina filmer är sådana som jag är som person. Då och då längtar jag lite efter att folk om mina filmer ska säga eller skriva: «Som en käftsmäll mot patriarkatet” eller nåt liknande tufft. Men det blir alltid mer som : «En väldigt fin och varm film.»
Kan att filma vara ett sätt att fånga nuet? Jag tror det är det jag försöker, jag startar ofta en filmprocess då jag plötsligt inser att något är på väg att förändras. Som att min morfar skulle behöva flytta till ett hem, barnen växa upp eller som i den här filmen, en rädsla för att någon av bröderna Andersson skulle dö.”
https://triart.se/pov/artikel/bakom-kulisserna-med-broderna-andersson
Retrospektiv visning av Johanna Bernhardsons kortfilmer 10 juni 2019 Film i Väst/WIFT Väst
Filmografi:
Bröderna Andersson (2024) The Andersson Brothers
Oceaner av tid (2020) Oceans of Time
In all her ages (2018) In all her ages
19 876 steg i Auschwitz / Birkenau (2017) 19 86 steps in Auschwitz / Birkenau
Taxi Tbilisi (2016) Taxi Tbilisi
Final Frame (2014) Final Frame
Deras erfarenhet är en del av min verklighet (2012) Their Experience is Part of my Reality
Dagen lång (2008) Long Gone Day
Gråter och stör de andra (2006) Cries and Disturbs the Others
Mina Vänner (2005) My Friends (no english subtitles)
Det svarta fåret (2004) The Black Sheap
Repetition (2003) Repetition
Läs gärna min Masteruppsats ”Ett försvar för det privata, det tvetydiga och det svajiga” från Akademi Valand Film 2016 här. MASTERTEXT Valand 2016 Johanna Bernhardson Ett försvar för det privata, det tvetydiga och det svajiga
Stillbild ur pitchfilmen, foto Ola Kjelbye
Tack Johanna, vilket fint porträtt av din pappa och hans bröder. Den berörde mig och gjorde mig varm om hjärtat! Tack för att du delade med dig! Ha en fin höst. Mvh Åsa
Hej Johanna. Tack för din film ”Bröderna Andersson”. Såg den nyss på SVT Play. I likhet med din far och hans bröder var vi fyra syskon födda mellan 1941 och 1956. Morsan och farsan var städerska och verkstadsarbetare. Familjen fick sin första moderna lägenhet 2 rok 1947 i Stockholmsförorten. Numera är vi bara två syskon kvar. Äldsta brorsan född 1941 avled 2017 i altzheimer, bror två född 1944 avled i cancer 25 augusti 2024, två dagar efter din films premiär varför jag missade den på bio. Numera är det bara syrran född 1947 och jag en ”sladdis” född 1956. Din film skildrar på ett bra sätt hur livet har varit för de flesta av oss barn från arbetarklassen som växte upp på olika ställen i efterkrigstidens Sverige.
Tack Johanna för din fina film om din pappa och hans bröder. En berättelse fylld av kärlek, medmänsklighet och värme. Du fängslar genom ditt sätt att berätta i ganska långsamt tempo. Alla får tid på sig att berätta och få fram vad de tycker är viktigt. En mycket sevärd film som utspelar sig idag – förmodligen hos många familjer.
Jag sprider vikten av att se din film bland alla mina vänner och bekanta.
TACK JOHANNA !